knäblues... jävla knä jävla knä jävla knääää

I hellgen samlas Team Salming där jag fått den äran att spela med i. Jag skickade återbud för ett tag sen pga av min smärta i knäet som sagt skall opereras nästa torsdag av Mats Heidvall och skall vara bäst på just detta. Jag spelade i Gevalia arena i Gävle förra året på min bröllops dag. Daga min nyblivna fru var STOR när hon dagen efter ett fantastiskt bröllop och bröllopsnatt insisterar på att vi bara MÅSTE åka och spela matchen. Daga vet att jag älskar att spela hockey och vet att
jag skulle ångra mig om vi inte åkte upp så jag fick spela med pojkarna. Vi gjorde så, och fick med oss underbara Jessica Freme som körde upp. Jessica var den stora spindeln i nätet som såg till att vi fixade ett otroligt koordinerat bröllop på en vecka... Så in i omklädningsrummet, lukten av ammoniak, snus och gammalt kaffe. I Love it... Sen så stapplade jag ut på isen. Jag hade inte stått på is på ca 1 1/2 år och sen match mot Mats Näslund, Inge Hammarström, Krobbe Lundberg, Tord lundström etc. Själv spelade jag med Börje Salming på backplats och med Willy Lindström på min vänster... WOW vilken lycka... Jag stapplade mest runt, lite smålullig från dagen innan i all rätta, sen i andra perioden så händer något konstigt... Jag halkar väl lite på efterkälken och snirklar runt lite mellan röda och offensiva blå, alltså närmre deras mål än vårat och får en passning rätt på klubb bladet, får fart på skridskorna men är så jäkla trött, så när jag har två backar emot mig så liksom bara snärtar jag iväg ett skott ett steg innanför deras blå och rätt upp i högra krysset på Micke Sundlöf. Han bara stod still orörlig liksom och sen vände sig om långsamt för att se vad som hände. Det blev knäpptyst och sen så skrek hela läktaren, jag tog några snbba steg och liksom slängde mig som en säl på isen för att glida mot mittpunkten i egen signerad målgest. Men det ville sig inte riktigt så jag fick liksom krypa fram de sista meterna sen kom gänget och på tv-pucks-maner slänga sig i en hög ovanpå mig... Ok jag tror aldrig att det någonsin kommer att hända igen men bara längtan och vetskapen ATT det skulle kunna hända igen grämer mig då jag nu inte kan närvara pga av mitt fuckkin knä med det helt underbara fantastiska gänget TEAM SALMING.