onsdag 14 januari 2009
en annan gammal anekdot...
är ifrån en filmfestival jag blev nerbjuden till i Karlovy Vary- Tjeckien. En av de stora A- festivalerna och jag fick pris som en av tio europeiska regissörer att hålla ett extra öga på av Världens största branschtidning VARIETY. En klapp på sin egen axel är aldrig fel .. ; ) Hur som så var vi på middag där nere med ett glatt gäng svenska och mina kompisar Andreas Wilson och Sara Sommerfeld som spelade huvudrollerna i filmen Babas Bilar som jag regisserat. Jag satt bredvid en annan svensk regissör Björn Runge. Björn brukar göra en aningen dystra filmer kan man väl lätt påstå, men han är en sjukt kul kille som gillar att se action filmer berättade han. Han berättade också att när han just varit på toaletten så kom en av kyparna med ägaren till restaurangen vi satt och åt på hack i häl och frågade om inte han/Björn, kunde hjälpa honom med en sak. Nämligen att be och få en autograf av Andy Garcia...? Björn förstod först inte men sen trillade poletten ned, när kyparen pekade försiktigt med penna och block i handen på en mörk kaluffs och en rygg. Min rygg... Björn han inte tänka utan nickade bara lite lätt och kom och satte sig bredvid mig och sa på sin härligaste Göteborgska- Raffe, nu måste du hjälpa mig att hjälpa hoonom därborta. Björn nickade lite åt kyparen som stod och svettades i ett hörn bredvid sin boss och ägare till restaurangen. Dom tror att du är Andy Garcia och vill ha din autograf... ÄNTLIGEN... -tänkte jag, och sa med lite lätt ironi i blicken... Självklart! Björn vinkade dit kyparen, varvid jag på filmstjärne-maner låtsades att vara strängt upptagen i middagskonversation och spelade skickligt nonchalant självupptagen STAR. Jag sa bara... -Please... Later... Kyparen bugade försiktigt och sa medan han backade, Please Mr Andy, thank you... Efter att antal tappra försök från min nya bäste vän så gav jag med mig och utan att släppa blicken med den jag konverserade med, jag tror det var Andreas, så lät jag min hand ta pennan och låta den glida över kyparens block till hans med stOOOra ögons förtjusning utstötte ett Åhhh , THANK YOU MR ANDY... Jag kunde helt enkelt inte gå därifrån, utan att gå med på att spela upp den lilla scen som kanske har gjort hans liv och restaurang lite extra speciell... Thank you Mr ANDY GARCIA
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar