Jag träffade

förresten Mickey Rourke några gånger när jag bodde i Miami på början av 90 talet. Jag boxades på samma gym som honom. Det kändes otroligt stort för han var en stor förebild för mig som skådespelare. Jag tyckte han var nästa MARLON BRANDO. Men Mickey ville bara smälta in och ville inte alls vara någon stjärna utan bara "a regular guy in the ring". Han såg ut att trivas i boxar ringen, det såg ut som att han tyckte att det var på riktigt och inget Hollywood bullshit, you know a punch is a punch typ och jag kan minnas hur vi började morsa på varandra efter ett tag. Nu känner jag att jag skulle gärna vilja ljuga och säga att jag gick upp i ringen och gick några ronder med honom, men som sagt då skulle jag ljuga... Äh va faan , jag boxades med honom i ringen ett gäng gånger. WOW det där kändes skönt.... Men det här är faktiskt sant, jag brukade hänga på hans bar som han hade och spela biljard och jag spelade faktiskt biljard mot Mickey några gånger, han såg jävligt cool ut med en biljard kö i handen lite lätt lutad över bordet .. Det var så han var "just a regular neighourhood guy "... Vi åt frukost en gång tillsammans med en gammal polare till mig som jag kände från Paris som kände Mickey ganska bra. Vi satt och småsnackade, jag berättade att jag plåtat med hans fru Carrie Otis i Paris för en Italiensk designer...och sen så kom det, jag bara kände att jag var tvungen, jag sa, Why, Why Mickey, you where the best and had it all? Han såg på mig och ögonen tårade sig lite precis som det gör i nästan varje scen av filmen The Wrestler som han är magnifik i, där han faktiskt i mina ögon gör en Brando Last Tango in Paris return... Han sa; Because Im so fucking stupid and I pissed a lot off people off being stupid... Det var ärligt och det smärtade. Sådan är han, stupid, ärlig, genialisk, tragisk, rolig och en förbannat bra skådespelare. En av de bästa...